Månadsarkiv: september 2012

Krisläge. Stockholm bör erbjuda stöd till flyktingar från Syrien. Samla en bred politisk allians för framtagande av akuta bostäder.

Flyktingströmmen till Sverige från Syrien ökar. Sverige är det land i Europa som tar emot flest flyktingar från Syrien, eller rättare sagt Södertälje. De flesta som kommer till Södertälje är sk EBO-flyktingar de söker en fristad i närheten av släktingar. Att hela denna flyktingström landar i en enda kommun är inte hållbart och idag larmar södertäljes Boel Godner (s) att de inte klarar mer.

I solidaritet med flyktingarna från Syrien bör Stockholms kommun snabbt agera för att avlasta Södertälje kommun. Det är ett krisläge för alla dessa människor som tillfälligt söker en fristad i Stockholm. Jag tycker att samtliga partier i Stockholm ska sätta sig ned och begära av allmännyttan och andra fastighetsägare att inventera alla bostäder som tillfälligt kan erbjudas de som söker asyl. Vänd upp och ned på alla bostadsföretag och leta rätt på rivningskontrakt, ombyggnadskontrakt och andra tillfälligt tömda lägenheter.  Stockholm stad kan även ställa upp med krisrådgivning och i samarbete med landstinget öppna en akutmottagning för traumabehandling och rådgivning.

De ensamkommande flyktingbarnen bör också kunna placeras ut i vår stora kommun om ett larm går ut bland befolkningen att vi tillfälligt behöver husrum för flyktingar. Det är ju barn som anländer helt vilsna – barn.

Det kan inte vara rimligt att en enda kommun ska ta hand om hela denna flyktingström från ett av världens trasigaste länder. Det är inte bra för Södertälje, men framförallt är det inte bra för många flyktingar som trängs ihop i alldeles för små lägenheter. Lite praktisk solidaritet i det här läget skulle kunna förbättra situationen för många människor som just nu är på väg till Stockholm för att skyddas, vila och läka.

Varför vill ingen ansvarig politiker vill utvärdera 0-tollerensen?

20120903-181010.jpg
Stockholms kommunfullmäktige, den borgerliga delen, 3/9 2002

Så har vi än en gång diskuterat den sk nolltolerensen mot Graffitti i Stockholms kommunfullmäktige. Jag framförde en sk interpellation där jag redovisade att skadegörelsen ökar i Stockholm från en redan hög nivå och att den sjunker i Malmö och Norrköping. Med anledning av BRÅ, brottsförebyggande rådets, siffror undrade jag om den borgerliga alliansen fortfarande tycker att nolltolerensen är en fungerande strategi och om utgifterna för att upprätthålla den står i rimlig proportion till resultatet. Jag visade också följande diagram och bad om att staden skulle utvärdera strategin nu när den varit i drift i drygt 10 år.

20120903-183731.jpg

BRÅs siffror anmälda brott om skadegörelse per 100.000 invånare

Tyvärr var det ingen ansvarig politiker, varken Madeleine Sjöstedt eller Ulla Hamilton, som ville uttala att strategin fungerar mot bakgrund av de kunskaper staden har idag. Istället framfördes att staden inte vet alls hur stor skadegörelsen är i förhållande till nolltolerensens effekter.
Jag önskade därför att vi i staden skulle skaffa samma statistik som t ex Göteborg och Malmö där de mäter skadegörelse per kvadratmeter före och efter införandet av lagliga väggar. De har för övrigt inte kunnat visa att de lagliga väggarna varken ökar eller minskar skadegörelsen, men till skillnad från Stockholm stad så vet de ju vad de talar om.
Vad är de styrande borgerliga poltikerna så rädda för? Är det månne det faktum att strategin hittills endast genererat en ökad skadegörelse i anmälda brott räknat, höga saneringskostnader och en censur av konstformen Graffitti?