Ett rikt kulturliv – i hela Stockholm

Idag presenterade vi socialdemokrater vår budget, Nystart för Stockholm 2014. Ni kan läsa hela budgeten och se de olika artiklar som skrivits om den här. Det är en Nystart för jobb och tillväxt, men också för en rik och aktiv fritid. Jag skriver i SvD idag om delar av satsningarna vi planerar på kulturområdet 2014. Hela Stockholm ska vara en levande och härlig stad att leva i. Vi investerar därför bland annat i två helt nya kulturhus, ett i Skärholmen och ett i Västerort. 

”Socialdemokratins utgångspunkt i kulturpolitiken är att kulturen har ett egenvärde. Tillgången ska inte heller vara avhängig inkomst, kön eller var man bor. Efter snart åtta år av borgerligt styre i Stockholm så känns den här tanken allt mer avlägsen. Små men bestämda steg har tagits mot en form av managementattityd, kanske bäst illustrerad i kulturbonusen som betalas ut till den som kan inbringa intäkter.

Kulturen ska allt mer bära sina egna kostnader utifrån marknadens spelregler. Smalare yttringar får mindre möjligheter medan bredare kultur med större publikunderlag får bonus. Sakta krymps fältet för vad vi har tillgång till. Inom ramen för det här fältet – som ytterst handlar om mångfald och tillgänglighet – ligger den stora skiljelinjen.”

Nya bostäder – den stora förloraren i m-alliansens budget

Idag presenterade den moderata alliansen sitt förslag till budget för Stockholm stad inför 2014. Den stora förloraren bland de ekonomiska posterna är stadsbyggnadsnämnden, alltså bostadsbyggandet. Samtidigt som fler bostäder utlovas med önskelistor om att höja planerings- och bostadsbyggnadstakten så drar de ned resurserna till stadsbyggnadskontoret. Det är uppenbart att det är ett luftslott. Se t ex resultatet hittills gällande studentlägenheter. Tusentals lägenheter har utlovats i valet 2010 och sedan år efter år därefter. Men hittills har bara 168 permanenta studentlägenheter fördigställts sedan valet. Med 80.000 studenter och drygt 12.000 studentlägenheter i Stockholm är behovet panikartat. Då lovar m-alliansen fler lägenheter för ungdomar men drar ned på de resurser som staden har för att förvekliga målen.
Det märks att valet närmar sig och att m-alliansen har dåligt samvete för den hittills skrala utdelningen av deras bostadspolitik. Vi kommer lägga betydligt mer pengar i vår alternativa budget för att öka bostadsbyggandet i Stockholm. Sen vill vi genomföra det nästa höst när väljarna sagt sitt.

Finns det chans att rädda obervatoriemuseet?

20131012-112903.jpg
Rädda museiverksamheten vid Observatoriet

Stockholms Gamla Observatorium Byggdes 1753 av Kungliga Vetenskapsakademien. Arkitekt var Carl Hårleman och föreståndare Pehr Wargentin. Forskning i astronomi, meteorologi och geografi bedrevs här. Astronomin flyttades 1931 till Saltsjöbaden och byggnaden blev geografisk institution. Den rymmer nu Observatoriemuséet.

På observatoriet har väderobservationer utförts sedan 1756 och den 250 år långa mätserien tillhör världens allra längsta obrutna observationsserier. Det välplacerade läget på observatoriekullen och få små förflyttningar gör att Stockholms långa observationsserie också är en av världens absolut bästa.

I mitten av 80-talet hade Stockholms stad för avsikt att avyttra Observatoriet men insatser gjordes för att stoppa avyttringen och Stockholms stad förklarade sig beredd att utan ersättning, överlämna Observatoriet till en huvudman som kunde garantera en godtagbar kulturellt/vetenskaplighistorisk användning. En stiftelse bildades, Stiftelsen Observatoriekullen (där en av grundarna var Vetenskapsakademin) och avtal skrevs mellan parterna som stipulerade att byggnaden ska nyttjas för vetenskapshistorisk verksamhet.

Sedan 1991 är byggnaden, som är en av upplysningstidens få bevarade institutionsbyggnader, ett museum som bl. a visar astronomiska och andra vetenskapliga instrument samt belyser Vetenskapsakademiens verksamhet och betydelse. I museirummen presenteras också klimatfrågor och meteorologi från 1756 till idag. I slutet av 1800-talet tillkom byggnadens vridbara kupol, där man än idag kan göra observationer med teleskop.

Under åren som gått har Stiftelsen Observatoriekullen bedrivit museiverksamhet men ekonomiskt har verksamheten aldrig fungerat och till slut beslöt Vetenskapsakademien att överta ansvaret för museiverksamheten inkl. personal. Efter utdragna förhandlingar med staden köpte Vetenskapsakademien byggnaden. I samband med förvärvet av huset träffades ett tomträttsavtal mellan akademien och Stockholms stad där det framgår att marken uppläts för museiverksamhet.

Vetenskapsakademin som driver museiverksamheten idag har beslutat lägga ner museet vid årsskiftet pga låga besökssiffror och ansträngd ekonomi. Istället ska annan verksamhet såsom uthyrning till småföretag ersätta museiverksamheten.

Denna typ av verksamhet är dock inte förenlig med tomträttsavtalet där staden tydligt anger att byggnaden skall användas för speciella ändamål.

För att få klarhet i om staden kan medverka till att rädda observatoriemuseet har jag lagt en skrivelse i kommunstyrelsen där jag uppmanar staden att kontakta Vetenskapsakademien för att reda ut hur de tänkt kring museiverksamheten. Jag har också begärt att stadsledningskontoret redogör för vilka åtgärder staden avser vidta för att hitta en lösning så att museiverksamheten kan fortsätta bedrivas.

Byggfrågor är framtidsfrågor som lockar mycket folk

Är det en systematisk ordning hos moderater att tjäna lobbyistpengar på politiska uppdrag?

Igår avslöjade Aftonbladet att ett flertal politiker försörjer sig på att vid sidan om sina pågående förtroendeuppdrag arbeta som konsulter för PR-firmor som tar betalt av kunder för att påverka det politiska systemet. Det är självklart inte bra att en sådan sammanblandning sker då det ganska snart uppstår misstankar om att den förtroendevalda arbetar efter en dold betald agenda och inte för de medborgarintressen hen företräder. I Aftonbladets genomgång visar det sig att ett flertal moderater har sådana dubbla kopplingar.
Det oroar mig att vi i Sverige fått in den är lobbyistkulturen innanför partiernas utnämningar och det föranleder mig att fundera över om vi inte behöver införa lagstiftning för att reglera lobbyisternas verksamhet i Sverige. Sådan lagstiftning finns i många länder redan inom EU. I USA måste alla lobbyister registreras i ett offentligt register för att tydligt möjliggöra för alla att offentligt se vilka intressen en person företräder i olika sammanhang. I Sverige sker all Lobbying dold och det känns inte sunt efter Aftonbladets avslöjanden.

Rinkeby skolor behöver mer resurser

20131008-125317.jpg
Kvarnbyskolan i Rinkeby

Igår besökte jag Kvarnbyskolan i Rinkeby. En härlig skola med världens alla dofter och intryck. Redan på skolgården fick jag ett varmt mottagande av sprudlande glada barn och en mysig stämning kändes i hela skolan. Här arbetar lärarna sedan länge i tvålärarsystem. Klasserna är relativt små ca 20 elever mellan klass ett och sex. Tvålärarsystemet ger lärarna tid att se alla elever och ge tid till de som behöver extra stöd. Den höga lärartätheten är en prioritering som som skolan gjort möjlig genom att dels ta av det sk socioekonomiska anslaget, alltså extra pengar utöver skolpengen för att skolan verkar i en miljö med många utmaningar. Hit kommer många nyanlända flyktingar och barn med svåra uppväxtförhållanden som kräver extra insatser för att nå samma skolresultat som andra skolbarn.
Under de senaste åren har tyvärr anslagen för särskilt stöd till elever i skolan minskat. T ex har antalet speciallärare dragits ned. Men Kvarnbyskolan kämpar vidare med sitt tvålärarsystem då de ser att det ger goda resultat men det kostar. Frågan är om resurserna räcker. Jag tycker det är viktigt att Stockholm satsar mer på socioekonomiska förstärkningar som gör det möjligt för skolor i områden som Rinkeby att satsa extra för att möta alla elevers behov.

Svar till SvD om hyror, det är inte marknaden som är lösningen

Följande artikel publiceras på SvD debatt.

Sakta men säkert så eroderar den styrande majoriteten i Stockholm stadshus huvudstadens kulturliv. I takt med att man har skurit ner på anslag till både egna och fria verksamheter har man styrt mot kulturbonusar och sponsringsfonder för att tvinga kulturlivet att tänka mer kommersiellt. Ofta pratas det om att ”bredda kulturens finansiering”. Men resultatet blir minskad tillgång till kultur för alla som bor eller besöker Stockholm.

Ett av de senare exemplen är det nya stödsystem för kulturutövande som genomfördes förra året. Vi varnade för att det skulle få negativa konsekvenser för mindre kulturaktörer. Tyvärr har det visat sig att vi hade rätt i våra farhågor.

I det gamla systemet fanns ett ”verksamhetsstöd” vilket innebar att pengarna inte var öronmärkta för enskilda produktioner. Teatergrupper behövde till exempel i förväg inte berätta vilka föreställningar de tänkte göra. I det nya systemet så ska man istället söka stöd för aktiviteter man tänker genomföra, och stödet fördelas till olika projekt. Många kulturaktörer upplever att deras bestämmanderätt och makt över sin utövning har minskat. Det är varningssignaler vi som politiker måste ta på allvar.

När vi pratar med många mindre kulturaktörer så säger de att de inte själva kan bestämma vad de vill göra och att projektförfarandet är kortsiktigt. Det har blivit svårare att planera långsiktigt och skapa kontinuitet i verksamheterna. Tröskeln för att få stöd har även höjts vilket leder till att ideella föreningar har svårt att konkurrera med mer professionella aktörer. Det är en oroväckande utveckling.

Kulturpolitikens uppgift måste vara att främja mångfald och hög kvalitet i kulturen och ge stöd till både nya och befintliga verksamheter. I korthet ska staden stödja kulturen, inte styra den. Så är det inte idag. Istället har vi krångliga ansökningsblanketter och formuleringar och planer för projekt ska göras på detaljnivå. Tvärt emot intentionerna anses styrningen från staden ha ökat enligt flera kulturaktörer och branschorganisationer. Självfallet måste sökande räkna med att få reducerat – i vissa fall väsentligt reducerat stöd för sin verksamhet – men detta måste kunna motiveras principiellt och inte genom en detaljstyrning av verksamheten.

Det är dags att stanna upp och rätta till bristerna. Vi föreslår därför att staden vidtar följande åtgärder:

• Skapa en uppföljning och utvärdering av systemet årligen – och opartiskt.

• Ett parlamentariskt beredningsutskott inom kulturnämnden bör återinrättas där utskottet får möjlighet att stämma av de föreslagna besluten innan de slutligen tas i nämnden.

• Staden bör också göra en utvärdering av kulturstödets alla delar

Som politiker måste man kunna erkänna när saker och ting inte blir som man tänkt sig. Dessvärre så ångar den styrande majoriteten på som om inget har hänt. Det är olyckligt. I grund och botten handlar det om att skapa de nödvändiga förutsättningar som kulturen behöver. Även obekväma och smala yttringar måste få plats, trots att de kanske inte bär sina egna kostnader efter marknadens logik. Tyvärr har vi sett lite vilja under de år borgarna har styrt. Såväl i debatten som i praktisk handling. Det gör Stockholm till en fattigare stad på många olika plan.