Som jag beskrivit i ett par inlägg så växer Angolas ekonomi med rekordfart och kommer inom kort att passera Sydafrika i storlek och betydelse. I staden Luanda reser sig byggkranarna över nya skyskrapor och allt vibrerar. På gatorna trängs lyxbilar som vi knappt ser i Stockholm och bankernas polerade lokaler avlöser varandra i city. Det är oljan som driver på ekonomin, men alla hänger inte med i det höga tempot. Klyftorna mellan olika befolkningsgrupper växer. Kineser bygger och investerar, Portugiser är tillbaka med företag och köper och investerar. Men kvar på gatorna syns fattigdom tydligt bland Angolaner som lämnas kvar i rännstenen. Angola har chansen att utjämna skillnaderna om de klarar att återinvestera nationens rikedomar i infrastruktur, utbildning och sjukvård. Men idag är Angola ett av världens dyraste länder att leva i. Inflationen ligger runt 10 procent om året och lönerna för vanligt folk hänger inte med alls.
Det är viktigt för hela södra Afrika att Angola lyckas med att utveckla både sin demokrati och sin förmåga att fördela rikedomarna till fler. Annars riskerar inte bara Angola utan också många andra omkringliggande länder destabilisering och fortsatt social oro. Här längtar folk efter ett bättre liv. Krigsminnen syns tydligt på människornas kroppar och alla har upplevt krig i närtid. Om någon tid kommer de att döma om utvecklingen går åt rätt håll eller ej.
Tomas Rudin 