Ett nystart för stadsbiblioteket kräver mer än renovering

Idag avslöjar DN att den borgerliga majoriteten i stadshuset planerar att lägga 9 miljoner kronor på att utreda en renovering av befintliga lokaler i stadsbiblioteket. Någon tillbyggnad får inte utredas. Följdaktligen ska framtidens stadsbibliotek rymmas inom de lokaler som så sent som 2007 ansågs otillräckliga för att möta framtidens krav. Det går inte att tolka på annat sätt än att det borgerliga styret i Stockholm sänker stadens ambitioner för framtidens stadsbibliotek.

Det är en sorglig historia hur stadsbiblioteket har tumlats runt i budgetmanglingarna i stadshuset de senaste åren. Från en miljardsatsning i världsklass, med ambitioner att mäta sig med Paris och Berlin, till en renovering av befintliga lokaler. Däremellan har Stockholm stad i bred politisk enighet bjudit in världens arkitekter till en prestigetävling om förnyelsen av Asplunds mästerverk. Över 1000 arkitekter lämnade in bidrag till tävlingen. Antalet intresserade slog alla rekord. Inte så konstigt emellertid då Asplunds skapelse är en internationellt känd byggnad som arkitektstudenter från hela världen rest hit för att studera. Den anses vara en av 1900-talets viktigaste byggnader då den skapades för folket och lyfte biblioteken in i den riktigt fina världen. En krona på folklitteraturens och bibiliotekens framväxt. En byggnad som står sig väl i jämförelse med kyrkor och slott, men med ett innehåll av bildning och demokratisk civilisation.

Av arkitekttävlingen blev det så småningom ingenting. Ett meddelande på kulturborgarrådets blogg om att allt lades ned blev allt. Den borgerliga budgetmanglingen i stadshuset efter valet slutade med att kulturen drog det kortaste strået och sedan dess vill alliansen inte tala om fiaskot med den internationella tävlingen snöpliga slut.

Nu när nya miljoner dras fram för att rädda vad som räddas kan väcks frågan emellertid på nytt. Vilket stadsbibliotek vill vi se i Stockholm de närmaste 50 åren? Vilka är behovem? Och framförallt vilka är ambitionerna och visionerna?

Jag vill fortfarande se ett internationellt ansett bibliotek som förenar stadsbibliotekets behov av ytor med framtidens krav på tillgänglighet och nya medier. Jag vill att Stockholm siktar högt och lyfter in stadsbiblioteket in i framtiden. Det kan ske antingen genom en återstart där vi går tillbaka i arkitekttävligens material och letar efter nya lösningar (se t ex Alexis Pontviks eleganta förslag om att lägga ned tillbyggnaderna under MC-donalds och dammen), eller genom en nystart, men inte genom en pliktskyldig renovering för att städa i hörnen av ett internationellt fiasko.

Annonser

4 responses to “Ett nystart för stadsbiblioteket kräver mer än renovering

  1. Varför så bunden till en viss plats? Renovera varsamt och sparsamt vårt fina stadsbibliotek – Asplunds eleganta skapelse!
    Sedan har vi ett mycket använt bibliotek i Kulturhuset. Varför inte ett nytt på Slussen eller vid Universitetet eller samlokaliserat med KB?
    Den fysiska platsen är kanske inte så viktig längre, mer och mer e-böcker kommer då måste den hanteringen vara snabb, enkel och billig.
    Ett tips till politikerna i Stadshuset är att ta reda på vad biblioteksbesökarna och medarbetarna vill!!
    Lycka till!

  2. Marie von Rietberg

    Att Stadsbiblioteket i Asplunds gestaltning inte förvanskades genom en fullkomligt hopplös tillbyggnad är väldigt bra, även intenationellt sett. Däremot behövs naturligtvis byggnaden sedvanligt underhållas. Och något måste göras för att tillse behovet av mer biblioteksyta. I och för sig är Pontviks förslag att i likhet med Kungliga Bibliotekets utmärkta, i huvudsak underjordiska tillbyggnad, göra en liknande till Stadsbiblioteket inte fel OM man överhuvudtaget ska lägga till yta där. Nya Slussen är definitivt rätt plats för ett nytt bibliotek, en filial till Stadsbiblioteket, och det skulle helt klart tillföra Slussen-området något positivt.

  3. birgittaadolfsson

    Tack-och-lov att ”det nya Stadsbiblioteket” inte blev av!

    Läser i dagens DN om Mikrobiblioteken… gräsrötterna som tar över när bokhandlarna lägger ner samtidigt som e-böckerna tar mark. Kommer vi egentligen behöva ett nytt ytkrävande bibliotek i framtiden? Kanske räcker det med det förvaringsrum under mark som du var inne på häromdagen?

    Satt på Länsstyrelsen och Stockholms Läns Landstings seminarium om vikten av stadsnära natur häromdagen… Till lunch konstaterade vi hur Stadshuset rent faktiskt totalt saboterats av den monsteriösa byggnaden som förlagts bakom. Vår nästa tanke sändes osökt till ”det nya Stadsbiblioteket” och vi konstaterade att i bland händer det mest oväntade och att det krävs mod att se sanningen och våga gå bryta/byta mark… Om vikten av stadens mellanrum gäller både visuellt och rent fysiskt!

    På seminariet kom viktiga aspekter upp för värdet av stadsnära natur, från ett oväntat håll – Alexander Ståhle från KTH. Han berättade att vi rent faktiskt kan beräkna det ekonomiska värdet av grönområden och parkmark idag. Han lyfte fram vikten av storleken och avståndet när man beräknar värdet av ett grönområde för fastighetsvärdet för kringliggande bebyggelse. Paralleller mellan Central Park och Årstafältet gjordes… Han lyfte även upp att sociala skillnader kan medverka till ojämlikhet i stadsutvecklingen genom att medborgare i lägre klass inte blir lyssnade på i samma grad som medborgare av en samhälls klass av högre rang. Att en halverad park ökar inte bara ojämlikheten för stadens medborgare genom snedfördelning av tillgången till nära rekreation utan alltså även rent ekonomisk genom att man radikalt sänker värdet för kringliggande bebyggelse. Konstaterar är att det idag inte bara parkeringsplatserna under jord som skattebetalarna får betala – skadeståndsanspråken från kringliggande fastighetsvärdar lär bli astronomiska. Årstafältets värde ligger alltså i storleken!

    Hjälp våren på traven – stoppa den rullande snöbollen nu!

    Kostnaden för ”det nya Årstafätlet” har redan nått minus innan första detaljplanen ens är klar. Årstafältet är bevisat Stockholms sämsta mark att bebygga – strategiskt, geologiskt och kostnadsmässigt. Kalkylen måste uppdateras mot värdet av 100% park. Årstafältet är värt guld som parkmark och kvalitativt rekreationsområde! http://www.arstafaltet.se
    PS. Seminariet filmades och kommer läggas upp på Länsstyrelsens hemsida.

    • Tack Birgitta för välskrivna rader och tankar om stadens rum. Ståhles forskning är intressant. De har bl a mycket spännande analyser av Östberga med omnejd.
      Debatten om stadsbiblioteket kommer att gå vidare. Vi måste göra en behovsinventering först med sikte på 50 år från nu och ett stadsbibliotek måste rymma såväl traditionell litteratur som framtidens. Utrymmen kan skapas med hänsyn till Asplunds fantastiska skapelse men det räcker inte bara med en renovering av de snart 100 år gamla lokalerna.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s