Är det här Stockholms fulaste tillbyggnad? Det är i vart fall inte den sista.

20120204-025440.jpg
I hörnet Rödbodsgatan/Jakobsgatan, bredvid Rosenbad och Sheraton, ligger regeringskansliet. De har behov av lokaler men uppenbart inte av skönhet. Likt en byggbod ligger en ny tillbyggnad på toppen av taket. En ny siluett som syns vida omkring. Den är inte vacker. Jag trodde knappt mina ögon första gången jag såg den utan umgicks med tanken att det nog var något tillfälligt som låg där på taket. En byggställning, eller kanske en byggbod. I vart fall inte något färdigt. Men på närmare håll ser man den färdiga gestaltningen av nya kontor i city.
Tyvärr kan vi få se fler sådana här tillbyggnader i staden. I måndags beslutade kommunfullmäktige att bygga två våningar kontor ovanpå en blåklassad byggnad (särskilt skyddsvärt hus enligt stadsmuseet) kvarteret Klamparen på Flemminggatan. Gamla Tingsrättens hus ska byggas om och den nya ägaren har expansiva planer. Kritiken mot förslaget har varit massiv. Men det hjälpte inte att Stadsmuseet, Kulturnämnden, boende och en samlad opposition ifrågasatte behovet av nya kontor mitt i city. Lösningen blev att bygga två nya våningar i ”avvikande” stil. Tanken är att den skyddsvärda byggnaden förvanskas mindre om den nya tillbyggnaden ser helt annorlunda ut. Problemet för framtiden är att om varje kostsam ombyggnad av ett skyddsvärt hus ska finansieras med tillbyggnad av nya lokaler så kommer vi snart få en helt ny men fulare stadsbild. Och om tillbyggnader ska ske, vore det då inte bättre att bygga bostäder i city? De hade säkert kunnat utformas vackrare.
Jag kan se behovet av nya lokaler också i city, men någon måste väl kunna utforma sådana med stil och finess. Allt behöver inte kosta så lite som möjligt.

Annonser

8 responses to “Är det här Stockholms fulaste tillbyggnad? Det är i vart fall inte den sista.

  1. Förskräckande att ett påbygge av den här typen kan klubbas igenom. Kan det verkligen vara så att stadsbyggnadskontoret har tillstyrkt detta?

  2. Jag antar att det gick till likadant som när staden beslutade om Stockholm Waterfront hotel. Ljusa pennteckningar från arkitektbyrån fick ersätta riktiga perspektivritningar från stadsbyggnadskontoret.

  3. Anders Gardebring

    Tomas! Kul att du uppmärksammar frågan. Jag efterlyser dock en förtydling kring din – och många andras – kritik kring nybyggen i staden.
    Är det påbyggnaderna i sig som är problemet eller gestaltningen av dem?
    För att konkretisera: Är det en kritik mot förtätning eller en kritik mot arkitekturen?

    • Det är en kritik av gestaltningen. Jag tycker att vi förtätar för lite. Jag vill t ex att vi skulle kunna besluta om att bygga om p-hus och när vi bygger på husen bör vi i första hand prioritera bostäder. Jag gillar t ex Utopias förslag om Söderkåkar. Se deras hemsida. Det är ett skönt exempel på hur vi skulle kunna skapa spännande arkitektur och bostäder vid förtätning av innerstaden.
      Med vänlig hälsning,
      Tomas

      • Hej igen! Vad kul 🙂
        Då är vi nog i stora drag överens och jag tror att just den bristfälliga gestaltningen på många av våra nybyggen är en del i de lokala motståndsgrupper som bildas mot olika nybyggen. Det är hög tid att utmana pizzakartongs-arkitekturen!
        Här tror jag dock inte att det räcker endast med politisk vilja – tjänstemännen på SBK, byggbolag och arkitekter behöver få tydliga direktiv från politiken och den enahanda synen på att bara släppa till mark till den som betalar mest behöver förändras så att även kvaliteten på det som byggs blir en parameter. Det handlar inte om att varje hus måste vara ett arkitektoniskt mästerverk, men trivsamma stadsmiljöer går att skapa med ganska små grepp. Varierande och varma färger, olika takhöjder, organiska former och genomgående levande och publika bottenvåningar kommer man långt med.

        För övrigt anser jag att Söderkåkar bör byggas omedelbums! 🙂

  4. Problemet är väl att byggnader som denna av outgrundlig anledning har blivit blåklassade av Stadsmuseet och därmed inte får rivas. I en normal stad hade man rivit den gamla ointressanta 70-talsklossen och ersatt den med en högre och bättre gestaltad byggnad. I Stockholm får man tyvärr inte göra så, för här är vi dömda att bevara våra allra fulaste byggnader för alltid, ironiskt nog som en pervers bieffekt av Klararivningarna.

  5. Alvar: Visst är det så. Det är viktigt att minnas att klassningarna inte har någon koppling till den demkratiska processen. Det är helt upp till antikvarierna på stadsmuseet att avgöra en byggnads klassning. Det är helt okej, det är deras fält och expertis. Problemet är att
    1: Klassningarna tolkas som naturlagar och inte ett resultat av det subjektiva ställningstagande det faktiskt är (samma problem har vi med våra riksintressen)
    2: Klassningarna används som automatiska argument mot förändring fast de i själva verket bara är en av flera parametrar som det behöver tas hänsyn till.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s