Good urbanism?

Man behöver egentligen inte leta länge för att hitta belägg för tesen att Stockholm utmaningar i mångt och mycket är gemensamma med andra storstäders. Den 15 december har jag bjudit in alla som vill till en workshop om genusperspektiv på staden. Inför det seminariet har jag läst en del, och håller just nu bland annat på att titta på Berlins genusarbete i deras stadsutveckling. Precis som vår stad har Berlin konstruerats och byggts utifrån manliga normer. Precis som vi måste ha en strategi för att komma ifrån de normerna.

Idag läste jag en artikel om ”Good urbanism”, publicerad i den nätbaserade progressiva tidskriften Social Europe och skriven av den islänske politikern och arkitekten Logi Mar Einarsson.  Begreppet är kanske inte helt tydligt, men artikeln lyfter flera av de utmaningar som är gemensamma i de flesta europeiska storstäder. Vid ett tillfälle i texten listar han åtta huvudpunkter som han menar att progressiva politiker måste fokusera på i stadsutveckling:

  1. ”All three essential factors of sustainability; the environmental, economic and social factors need to be addressed in all new urban developments.
  2. Emphasis should be put on derelict and run-down areas where the focus must not only be put on economic factors but also environmental and social.
  3. Older districts need protection with stimulation and revitalization.
  4. Infrastructure needs to be re-evaluated and modernized for greater efficiency.
  5. Public transportation must be strengthened to an even greater extent and solutions focusing on pedestrians and cyclists need to be in the foreground.
  6. Greatly increase the use of renewable energy at the expense of fossil fuel by educating and encouraging the population as well as increasing economic incentives.
  7. “Green” urban businesses need to be supported and investments in such encouraged. Perhaps with temporary financial incentives and lower energy prices.
  8. Better standards for the political administration need to be in place by advancing public education and the encouragement of greater public participation.”

Samtliga av dessa åtta punkter är aktuella i vår stadsutvecklingsdebatt här i Stockholm. Behovet av modern infrastruktur är alldeles uppenbart. Ett skiftat fokus, där gående och cyklande är utgångspunkt i gaturummet är också något jag funderar extra mycket på just nu. För oss som bor i ytterstaden är behovet av att kunna kombinera flera hållbara trafikslag en förutsättning för en hållbar livsstil. Det måste vara att ta cykel, gå och åka tunnelbana eller spårväg till jobbet. Jag skrev ju för ett tag sedan om det planerade studentbostadsområdet i Albano som en del i en större utveckling i Stockholm. I Albano kommer det bo och röra sig mängder av studenter och forskare som i högre utsträckning än stockholmarna i genomsnitt inte är bilister. För att Albano ska bli så  bra som det kan bli, är det därför alldeles nödvändigt att skapa en trafikmiljö som just har cyklister och promenerande i fokus, och som möjliggör resor med flera trafikslag. Med Albano får staden chansen att vara moderna och innovativa i vårt trafikplanerande. Jag hoppas att också de borgerliga politikerna ser den chansen.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s