Staden i framtiden: Genusperspektiv på staden

I texten ”Kön och rum i den fysiska planeringen” skriver Anita Larsson om olika perspektiv i detaljplanering och översiktsplanering.

Larssons slutsatser handlar förenklat om att översiktsplaneringen ger ett person- och könslöst (och därmed ett normativt manligt) perspektiv.  Detaljplaneringen å andra sidan, där människors och därmed kvinnors erfarenheter kommer fram ger adderar ett kvinnligt perspektiv. 

Detta i kombination med att en översiktsplan är överordnat en detaljplan ger en dubbel könshierarki i stadsplaneringen, med Larssons ord en tvåfaldig underordning av kvinnors erfarenheter. Först genom uteslutandet och osynliggörandet av kvinnors erfarenheter i den översiktliga planeringen, sedan genom att det kvinnliga perspektivet i detaljplanen styrs av det ”könsneutrala”, normativt manliga synsättet i översiktsplanen.

När Stockholm nu ska anta det program som ska ersätta byggnadsordningen, Arkitektur Stockholm, är det hög tid att föra diskussionen om vems perspektiv som finns i programmet och vems perspektiv som måste tillföras. Arkitektur Stockholm ska bli ett program som bridrar till en jämställd stadsplanering, inget annat duger.

Jämställdhetsperspektivet på stadsplaneringen inbegriper egentligen hela stadsplaneringen, från gatornas namn och de offentliga rummens utformning till transport- och vägsystem. Kvinnors resande ser exempelvis annorlunda ut än mäns (oregelbundna resor, fler delresor och mer kollektivt resande). En relevant fråga att då ställa sig är vems resevanor som varit utgångpunkt när staden planerats.

Frågorna vi ställer oss i workshopen är:

- Vems perspektiv styr när Stockholm planeras idag?

- Vems perspektiv på staden genomsyrar Arkitektur Stockholm?

- Hur kan Arkitektur Stockholm bidra till en jämställd stadsplanering?

När? 15 december klockan 18:00

Var? Någonstans i Stockholms stadshus. Vi återkommer med exakt sal när det närmar sig.